Rövarkulor

Man blir lätt väldigt hemmablind. Inte allra minst på hur man själv är, hur man agerar och hur andra människor uppfattar oss.

Jag har säkert en galen självbild men jag har i alla fall en självbild som inte handlar om rosa skimmer och fluffiga moln.

Vem är då jag?
Jag är så som jag själv ser det, en doer! Hittar gärna på saker i massor, älskar att testa gränser och prova nya saker. Dock är jag inte så rasande ihållig.
Har alltid haft tusen järn i elden men har blivit tvungen att pruta på det sen jag blev dålig.
Tålamod är en dygd, men inte min. Även om det blivit bättre med åren.

Jag gör alltid förmycket och ber sällan om hjälp. Avskyr att tjata på människor så det brukar bli som det blir. På min bekostand i stort sett alltid.
Jag är van att kunna reda mig själv.
Till bristningsgränsen!

Jag ställer alltid upp när människor ber om hjälp. Även det på min egen bekostnad.
Har blivit bättre på att säga nej jag kan inte, men nä det är inte helt lätt.
Kan man hjälpa ska man hjälpa är mitt motto.
Sällan får man något tillbaka. Men det händer.

Jag är hyfsat spontan, eller kallas det impulsiv? Hur som är det jag i ett nötskal.
Jag är inte rädd för att bryta ny mark eller lära mig nya saker. Kunskap väger aldrig tungt, oavsett vad den består i.
Jag säger vad jag tycker och tänker vilket inte alltid landar i god jord.

Däremot har jag en förmåga att hamna i rövarkulor. Där jag tror att jag kan få människor att samarbet och förstå och se ljuset i tunneln.
Tyvärr är människa sjukt konflikträdd, man behvöer bli dutteliduttade med och allt ska lindas in och förmedlas så mjukt och omhudlat som möjligt.
Vilket kräver en annalyseringsförmåga hos mottagaren för att förstå innebörden av det som sägs. Den förmågan är i stort sett obefintlig vilket reuslterar i att människor manipulerar sig fram i andras liv och därmed når åtmistone tillfälliga framgångar.

Jag avskyr även här att tjata och kan då lätt hamna i läget där jag gör flera personers jobb bara för att få det gjort.

Ett par av mina jobb jag lämnat bakom mig, där har mina arbetsuppgifter delats upp på 3 personer. Det innebär krasst att jag gjort 3 personers jobb för en persons lön.
Minus åt mig och plus åt arbetsgivaren.

Jag ses ofta som negativ och krånglig. Jag ser bara problem har jag fått höra till leda!
Det dom inte begriper är att problemlösning kräver ett problem och det är den här lilla eminenta grejen som skapar utveckling och nytänkande.
Men för att kunna göra det så måste man ju se problemen, eller tänker jag fel där?
Men chefer vill inte bli serverade problem på silverfat. För det som inte syns och är reellt är inte ett problem. Sopa under mattan så länge det går.
Och ja då blir jag a pain  in the ass eftersom jag har bestämt mig för att lösa problemet.

Det kanske är här jag skapar dom negativa krafterna och svarta Svanarna..

Konflikträdda människor trivs inte i min närhet då dom för det mesta får en del sanningar presenterade för sig. Sällan poppis. Men frågar man så svarar jag.
Vill man inte veta så bör man inte fråga!

Jag är rak, jag är inte konflikträdd, jag är ganska orädd och rätt driven.
Ärligheten själv men tar tyvärr på tok förmycket skit från andra.
Har under hela mitt liv hamnat i skottgluggen hos folk.
Varför? Ja säg det. Många olika orsaker.
Men jag skulle nog kunna skiva en hel bok om bara det här ämnet.

Jag är inte blåögd för fem öre. Jag är nog mer luttrad än de flesta människor.
Men rätt ska vara rätt.
Alla får ta konsekvenserna av sitt handlande. På gott och ont.
Jag väljer bort människor i dag som jag hade försökt behålla förr.
Jag lägger ine heller krut på att försöka förstå dom människor som väljer bort mig som vän, eller som bara hör av sig när jag kan tillföra något.

Jag är nog rätt förutseende och kan se händelseförlopp långt innan det händer. Vilket ofta är irrterande. För jag kan inte påverka det.

Jag har lika lätt för att ge beröm som kritik.
Jag är nog rätt så kort i mitt sätt att framställa saker. Rätt rakt på sak.
Jag laddar mina batterier i naturen och tillsammans med djur.
Ömsesidig repsekt och förtroende är A & O i alla typer av relationer.
Lögnare gör sig icke besväret.

Jag tillhör den lyckligt lottade skaran som fått en bra uppfostran.
Den hade jag inte velat vara utan.

Se där, ett helt inlägg om lilla jag.
Snart blir det ett nytt ÖBO inlägg.

 

 

Förlikning Northern Well vs

Naturkompaniet
Här finns mitt första inlägg om det hela Norhtern Well vs Naturkompaniet

Jag fick häromdagen ett meddelande från Ulrika Nordenstam som är uppfinnaren och personen bakom Northern well.
Det känns väldigt positivt att saker faktiskt får rätt uppmärksamhet och att rättvisa skipas. Dock trist tat man ska behöva skriva såna här saker på nätet för att det ska få spridning och därmed företag att ta sig i kragen.
Naturkompaniet har nu nått en uppgörelse med Ulrika vilket hon är tacksam för.
Men utan alla dessa offentliga medier kan man undra vad som hade hänt.
Så här skriver hon på sin egen sida

” Uppgörelse har kommit till stånd och Naturkompaniet får fortsätta sälja Northern Wells karbinhakar även om namnet inte står med. Nu kan jag fortsätta vara kreativ och nya produkter kommer att lanseras till våren via Northern Well såklart!”

Du som vill veta mer om produkten och Northern Well kan läsa mer här Northernwell
Här hittar du även en artikel i Cheval Northern Well
Här finner du Ulrikas keyhubbs framöver Naturkompaniet och givetvis på Northern Wells egen sida ovan! Där hittar du även Loop!

Slutet blev bra den här gången.
Men tyvärr är det här inte helt ovanligt tillvägagångssätt hos dom stora jättarna.
Inte allra minst inom modebranschen. Men det är en annan historia.

 

 

 

 

Why try so hard to fit in

When youre born to stand out

Jag och mina klycshor igen.

Nog är jag en av alla människor där tankarna konstant snurrar. Jag löser problem när jag sover och vankar inte sällan av att lösningen är funnen.
Drömmer sanndrömmar har jag alltid gjort och haft en föraning om kommande saker.

Jag vill tro att jag är en i mängden och ungefär som alla andra.
Men jag har inte alltid känt mig sådan. Jag har ofta varit den som inte smält in i mängden.
Den som alltid skapat frustration och avsmak hos människor.
Jag har helt enkelt varit mig själv eftersom jag varit klart bäst på det.
Och mycket sällan faller det i god jord.

Jag funderar på att dra igång en blogg vid sidan om denna. Som är lite mer peronlig och som i så fall kommer vara en rejäl berg och dal bana av mig och min familj.
Vägen genom livet. På ont och gott.

Vad tror ni?
Är det något ni skulle kunna tänka er att läsa?

Jag tycks vara den i släkten som är begåvad med ett exeptionellt minne.
Så mycket är alltsåt bar sånt som finns kvar i mitt huvud.

Flodpärlsmussla

I dag begav jag mig ut på en lite längre tur.
Jag kör ogärna bil längre sträckor eftersom det ställer till en del problem för mig efter ridolyckan för några år sedan. Men någon gång måste man ju börja.
Så jag gjorde mig en liten tripp för att hälsa på en vän som jag inte träffat på länge men ändå hållt regelbunden telefonkontakt med.

Ett alltid lika kärt återseende och det känns så skönt att det är helt avslappnat och prestigelöst trots att vi inte träffats på ett och ett halvt år nu.
Vissa människor smälter man samman med på ett bra och behagligt sätt.
Man får möjlighet att ventilera tankar och funderingar och även få ur sig allt man behöver rensa ut.

Vi tog oss en tur i skogen. Det har inte helt oväntat gått mycket gris i skogen. Det är rejält uppbökat och det är tydligt att stammen bara växer sig starkare och starkare.
Inte en helt välkommet inlsag i vår natur då dom förstör otroligt mycket och inte är helt ofarliga om man dyker på dom i skogen.

Så när vi går där och babblar. letar svamp och jagar upp en räv och lite fåglar…döm om min förvåning när jag hittar skalet från just Flodpärlmusslan.
Dom är ju inte direkt små heller.

Sen tittar vi runt lite. Och hittar snabbt en plats under en gran, där grisarna bökat rejält och det ligger massor av musselskal där.
Hur kom dom dit?
Denna är en rödlistad art som finns i sötvatten. Sjö och vattendrag där den finns ligger en bra bit från platsen vi fann skalen på.
I skogen kan man uppenbart finna mer än vilda djur och natur.
Även rester av vattenlevande djur dyker tydligen upp.
Vad må vi finna nästa gång vi besöker skogen?

Nu räddas Flodpärlsmusslan

Flodpärlmussla en rödlistad art

Dance in the rain

Sista veckan har varit känslomässigt väldigt jobbig.
Jag har tusen tankar och frågor som saknar svar.
Återigen står jag inför en ny process att driva, nu mot försäkringsbolat som regelrätt har lurat mig kan man säga.

Jag har svårt att riktigt landa i det som hänt och svårt att prata om det.
Det är alldeles för mycket känslor, som likt vattenmassorna som väller ut över Niagara fallet inte går att stoppa.
Jag gör något jag lärt mig tidigt i livet. Bit ihop, håll ihop och använd förnuftet.
Att åka med känslorna över stupet är förödande och inte ett dugg konstruktivt eller sunt.

Med tiden kommer jag hitta ramar och verktyg för att hantera det här. Och under tiden jobbar jag i det tysta på The Story.

Jag vet att det är många som undrar och väntar på någon form av förklaring.
Dom som behöver veta vet, vill du veta så får du fråga.
Det kommer ta tid innan jag är redo.

Med detta avslutar jag med en lånad bild.
Vem som gjort den vet jag inte, men den är briljant.

Det är det här som är själva meningen med livet.
När du lärt dig att dansa i regnet så blir allt annat en bonus.

 

Migrän vs Botox

Kör en lite uppdatering då det nu gått två månader in på  botoxbehandling nr 2 för min del. Ni som inte följt med i svängarna kan läsa tidigar inlägg här Botox/Boutolism/Migrän

Fösta behandlingen gav en utopi av biverkningar som egentligen inte ska uppstå och som man ifrågasätter om dom ens är biverkningar.
Men det känns rätt så otroligt att slumpen plötsligt ger mig mängder av problem jag tidigare aldrig haft.

Men nu har jag gjort behandling nr 2. Det har gått 2 månader och jag försöker summera det hela.

Jag har klart mindre antal migränanfall. Dom är inte alls lika omfattande och intensiva som tidigare och jag har nog dragit ner på migränmedicin med 2/3 delar.
MEN jag har nervpåverkan som är tydligt.
Krypnignar eller snarare känns det som något kryper på mig. Börjar vänja mig men vaknar fortfarande vissa nätter och tror att det verkligen är något där.
Riktigt obehanlig känsla.
Jag har också en brännande känsla från nacke och bröstrygg. Det helt enklet känns som brännhett vatten som inte försvinner. Påverkan ut i armarna osv.
Så ja min nacke är nog en stor bov i dramat migrän.

Nu fick jag för första gången en rejäl migränattack trots botox.
Vad är skillnaden?

Den här gången går jag med feberkänning ett par dagar innan. Inte mycket men ändå så man noterar det.
Jag lägger mig tidigt (för att vara jag) och vaknar efter ett par timmar med en rejäl migrän på uppgång. Upp, tar tablett och hämtar vatten.
Svär lite över att CocaColan är slut för jag vet precis vad som vankas.
Somnar någon timme sen är det på topp.
Hela natten och kommande dag bestod av att kallsvettas av smärta och spy galla i mängder.

När man hamnar här i migräncykeln finns inget att göra längre. Man får inte behålla något alls. Inte ens lite vatten. Allt kroppen består av är den dunkande, strålande, vrålande huvudvärken och en jävla massa galla som hela tiden påkallar uppmärksamhet.

När allt börjar lägga sig framåt kvällen, ungefär ett dygn efter utbrottet så är man helt slut. Kroppen känns som den sprungit en halvmara helt otränad.
Huvudet är i en tonus som inte ens går att beskriva. Om man typ fyller det med sockervadd och häller sockerdricka på det kanske? Smatidigt som det är tungt som bly.

Man tål inte ljud och man tål inte ljus och man är inte alls i skick att röra sig många knop.
Det tar 3 dygn innan man får i sig och kan ta tillvara på första fasta födan.
Men ja pigg och alert är man inte direkt.
Men jag ska inte gnälla för mycket.

Innan botoxen kom in i bilden varade dom här attackerna i minst 3 dygn.
Att sen ens försöka ta upp vätska dyng 4a var ingen lek. Nu äter jag mat dygn 3. Så det går framåt.
Så ja visst gör botoxen skillnad även om jag önskar att den skulle ta bort det hela helt eftersom det är så pass begränsande och man är rätt utelämnad.

Jag skulle helt klart rekomendera botox till någon med migrän.
Men ha inte för höga förväntningar.
Och JA det finns en rad rätt otrevliga biverkningar med i bilden om man har otur.
Och JA jag kommer låta dom sätta alla nålar i skallen på mig igen.
För befrielsen av att inte ha den konstanta molande huvudvärken gör faktiskt att jag fått lite livet tillbaka.

 

En stjärna har slocknat på jorden

för att lysa desto starkare på natthimlen.

Tårarna rinner. Saknaden är enorm. Samtigit som jag är tacksam för allt vi lärt varandra.
Det finns en mening i det meningslösa.
Du lämnar ett enormt tomrum efter dig. Och känslan av uppgivenhet och ofullbordan.
Men man råder inte över liv och död.
Allt har ett slut.
Inget varar förevigt.

Men det var ju inte så här det skulle bli.

När jag har andats en stund och hittat den röda tråden.
Då ska jag ge dig en hyllning som hela världen kan se.

Du fattas mig och kommer alltid finnas i mitt hjärta.

 

ÖBO den ultimata hyrsevärden

Ja det är ju inte första inlägget om ÖBO och deras smidiga kundvändliga agerande.
Nu har man lagt ner ärendet och jag ska överklaga till Länsstyrelsen.
ÖBO har några förlägganden att åtgräda förutom de inspektionshål man tagit upp.
Dom är förövrig igensatta nu.
Golvet i sovrummet, det med fläckar på, skakade matt läggaren på huvudet åt.
Det blir liksom svarta streck när han drog på fläckarna med handen. Nice shit säger jag.
Häromveckan blev jag uppringd av någon som ansvarar för renovering.
Bara för att jag inte hade tagit renoveringen av golv i höstast (med typ 3 dagars varsel) så skulle jag nu betala en straffavgivt. 500 kr för att dom ska byta golv med hål i. Hål som funnits där LÄNGE. Som inte jag eller hyresgästen innan mig gjort.

Behöver jag säga att jag blev ARG.
Det här är en förfarande som är så sjukt så jag har aldrig varit med om maken.
Inte nog med att jag fortfarande medicinerar frenetiskt för att kunna vara hemma.
Ökar dosen igen eftersom medicinerna nu sakta slutar att fungera.
Jag ska lägga energi på att överklaga det här också.
Mina besvär försvinner ju inte bara för att ÖBO inte anser att dom har lust att ta reda på fakta.
Att man inte hittat något hittills är inte för att det inte finns något.
Det hadlar helt om att man inte har lust att göra mer.
Det ät bättre att jag bor här och blir sjukare för var dag.

Nu har dom börjat göra hembesök också .
Väcktes av att det ringde uppmande på dörren.
Man presenterar sig ” Det var från ÖBO”
Två kvinnor står utanför dörren. Börjar argumentara om min golvrenovering.
Dom frågar om dom stör och jag svarar Ja det gör ni.
Ändå står dom kvar och pladdrar på.
Lite nonchalnat säger man att man kan tänka sig att byta golv i köket nu eller sen.
Eftersom dom har förelägganden bör dom kanske göra saker samtidigt och inte dela upp allt i flera etapper. Men av någon anlednign är det som om att prata med väggar.
Dom verkar inte förstå vitsen med att byta sparksocklar som mörknat och samtidigt lägga nytt golv. Det verkar vara helt ok i deras värld att göra saker i olika etapper.

Hon är väldigt tydlig med att JAG måste flytta möblerna för att dom ska renovera golven.
Mmm det är ju ett problem överallt i hela lägenheten. Eftersom JAG inte kan göra det EFTERSOM JAG har en funktionsnedsättning som gör att jag inte klarar det.
Nu har jag tjafsat om den här lägenhetens brister sen Januari.
I Januari kommer dom fortfarande inte att ha gjort ett skit eller tagit mig på allvar.
Det som inte syns det finns inte.

Det här är så jävla respektlöst gjort så jag blir ta mig tusan mållös.
Nu ska jag ta mitt dunkande huvud och försöka få i mig kaffe.

 

Northern Well vs Naturkompaniet

2009 dök det upp en ny produkt på marknaden.
Företaget Northern Well tog fram en upphängningsanordning som kallades Loop.
Den riktade sig i första hand till folk med häst. Alla som har vistats i ett stall vet att man ofta står med hela famnen full med saker som man inte vill lägga på golven och inte heller har någonstans att hänga upp dom på.
Loop löste det problemet.
Du kan läsa mer om produkten  här; Northernwell

Karbinhaken går att ha till massor av olika saker och är en produkt som riktar sig till en betydligt större marknad än bara hästfolk.

Givetvis så finns det ingen begränsning på vad du kan använda Karbinhaken till och den har blivit en succé.

Det är alltid roligt när någon lyckas med sin innovation.
Det här är ett litet företag som jobbar hårt som dom flesta småföretagare får göra.

Ulrika Nordenstam som är uppfinnaren bakom det här sålde sin produkt till Naturkompaniet.
Det framgick tydlig att det var hennes produkt.
Ja alla känner väl till den stora kedjan Naturkompaniet?!
Inte vill väl dom betala en liten obetydlig innovatör och uppfinnare för hennes produkt.
Nej dom vill ha hela kakan själv.
Så dom ser till att få napp på en fabrik i Kina.
Där får dom betala för ett verktyg för att tillverka helt egna IDENTISKA krokar.
Dom snor kort och gott Ulrikas modell och gör den till sin egen.
Inte nog med det så bedriver dom falsk marknadsföring genom att skriva att produkten endast finns hos Naturkompaniet.
Vilket inte är sant. För dom har ju snott och kopierat den.

Carbinia

Jag kan inte förstå hur ett sådant stort företag kan syssla med sådant här.
Det är så lågt gjort så det saknar motstycke.
Vad som händer framdeles återstår att se.

Jag undrar hur många produktstölder dom gjort genom åren och som kanske tom pågår här och nu.
Jag skulle skämmas om jag var en del av företaget och än mer om jag satt i ledningen.
Men här rättfärdigar man det och är stolta över att ha en

”Lätt och stark karbinhake med pålitlig grind. Passar utmärkt för utrustning på ryggsäcken eller för kåsan i byxlinningen. Mjuka rundade hörn som är snäll mot din utrustning. Endast hos Naturkompaniet.”

Skäms Naturkompaniet!!!

Bilden är lånad från Northern Well och är bild på en rosa Keyhub!