Category Archives: Kurage

Rövarkulor

Standard

Man blir lätt väldigt hemmablind. Inte allra minst på hur man själv är, hur man agerar och hur andra människor uppfattar oss.

Jag har säkert en galen självbild men jag har i alla fall en självbild som inte handlar om rosa skimmer och fluffiga moln.

Vem är då jag?
Jag är så som jag själv ser det, en doer! Hittar gärna på saker i massor, älskar att testa gränser och prova nya saker. Dock är jag inte så rasande ihållig.
Har alltid haft tusen järn i elden men har blivit tvungen att pruta på det sen jag blev dålig.
Tålamod är en dygd, men inte min. Även om det blivit bättre med åren.

Jag gör alltid förmycket och ber sällan om hjälp. Avskyr att tjata på människor så det brukar bli som det blir. På min bekostand i stort sett alltid.
Jag är van att kunna reda mig själv.
Till bristningsgränsen!

Jag ställer alltid upp när människor ber om hjälp. Även det på min egen bekostnad.
Har blivit bättre på att säga nej jag kan inte, men nä det är inte helt lätt.
Kan man hjälpa ska man hjälpa är mitt motto.
Sällan får man något tillbaka. Men det händer.

Jag är hyfsat spontan, eller kallas det impulsiv? Hur som är det jag i ett nötskal.
Jag är inte rädd för att bryta ny mark eller lära mig nya saker. Kunskap väger aldrig tungt, oavsett vad den består i.
Jag säger vad jag tycker och tänker vilket inte alltid landar i god jord.

Däremot har jag en förmåga att hamna i rövarkulor. Där jag tror att jag kan få människor att samarbet och förstå och se ljuset i tunneln.
Tyvärr är människa sjukt konflikträdd, man behvöer bli dutteliduttade med och allt ska lindas in och förmedlas så mjukt och omhudlat som möjligt.
Vilket kräver en annalyseringsförmåga hos mottagaren för att förstå innebörden av det som sägs. Den förmågan är i stort sett obefintlig vilket reuslterar i att människor manipulerar sig fram i andras liv och därmed når åtmistone tillfälliga framgångar.

Jag avskyr även här att tjata och kan då lätt hamna i läget där jag gör flera personers jobb bara för att få det gjort.

Ett par av mina jobb jag lämnat bakom mig, där har mina arbetsuppgifter delats upp på 3 personer. Det innebär krasst att jag gjort 3 personers jobb för en persons lön.
Minus åt mig och plus åt arbetsgivaren.

Jag ses ofta som negativ och krånglig. Jag ser bara problem har jag fått höra till leda!
Det dom inte begriper är att problemlösning kräver ett problem och det är den här lilla eminenta grejen som skapar utveckling och nytänkande.
Men för att kunna göra det så måste man ju se problemen, eller tänker jag fel där?
Men chefer vill inte bli serverade problem på silverfat. För det som inte syns och är reellt är inte ett problem. Sopa under mattan så länge det går.
Och ja då blir jag a pain  in the ass eftersom jag har bestämt mig för att lösa problemet.

Det kanske är här jag skapar dom negativa krafterna och svarta Svanarna..

Konflikträdda människor trivs inte i min närhet då dom för det mesta får en del sanningar presenterade för sig. Sällan poppis. Men frågar man så svarar jag.
Vill man inte veta så bör man inte fråga!

Jag är rak, jag är inte konflikträdd, jag är ganska orädd och rätt driven.
Ärligheten själv men tar tyvärr på tok förmycket skit från andra.
Har under hela mitt liv hamnat i skottgluggen hos folk.
Varför? Ja säg det. Många olika orsaker.
Men jag skulle nog kunna skiva en hel bok om bara det här ämnet.

Jag är inte blåögd för fem öre. Jag är nog mer luttrad än de flesta människor.
Men rätt ska vara rätt.
Alla får ta konsekvenserna av sitt handlande. På gott och ont.
Jag väljer bort människor i dag som jag hade försökt behålla förr.
Jag lägger ine heller krut på att försöka förstå dom människor som väljer bort mig som vän, eller som bara hör av sig när jag kan tillföra något.

Jag är nog rätt förutseende och kan se händelseförlopp långt innan det händer. Vilket ofta är irrterande. För jag kan inte påverka det.

Jag har lika lätt för att ge beröm som kritik.
Jag är nog rätt så kort i mitt sätt att framställa saker. Rätt rakt på sak.
Jag laddar mina batterier i naturen och tillsammans med djur.
Ömsesidig repsekt och förtroende är A & O i alla typer av relationer.
Lögnare gör sig icke besväret.

Jag tillhör den lyckligt lottade skaran som fått en bra uppfostran.
Den hade jag inte velat vara utan.

Se där, ett helt inlägg om lilla jag.
Snart blir det ett nytt ÖBO inlägg.

 

 

Annonser

Why try so hard to fit in

Standard

When youre born to stand out

Jag och mina klycshor igen.

Nog är jag en av alla människor där tankarna konstant snurrar. Jag löser problem när jag sover och vankar inte sällan av att lösningen är funnen.
Drömmer sanndrömmar har jag alltid gjort och haft en föraning om kommande saker.

Jag vill tro att jag är en i mängden och ungefär som alla andra.
Men jag har inte alltid känt mig sådan. Jag har ofta varit den som inte smält in i mängden.
Den som alltid skapat frustration och avsmak hos människor.
Jag har helt enkelt varit mig själv eftersom jag varit klart bäst på det.
Och mycket sällan faller det i god jord.

Jag funderar på att dra igång en blogg vid sidan om denna. Som är lite mer peronlig och som i så fall kommer vara en rejäl berg och dal bana av mig och min familj.
Vägen genom livet. På ont och gott.

Vad tror ni?
Är det något ni skulle kunna tänka er att läsa?

Jag tycks vara den i släkten som är begåvad med ett exeptionellt minne.
Så mycket är alltsåt bar sånt som finns kvar i mitt huvud.

When the past strikes back

Standard

Ibland undrar jag hur saker och kan bli som dom blir.
Och varför vissa människor mer eller mindre åker räkmacka genom livet och andra ska slåss med näbbar och klor för att hitta en bas för att överleva.

Jag är absolut inte den som åkt räckmacka genom livet. Far away from that.

Men jag har valt att försöka utveckalas, lära mig av histiorien och lära mig av det som sker. Att ta konsekvenserna av mitt handlande och inte skuldbelägga någon annan för mina val.

Självklart har även jag saker jag gjort som jag inte är stolt över. Som jag skulle önska att man gjort annorlunda. Samtidigt hadet jag då inte kunskapen, självinsikten och erfarenheten som jag hade behövt för att göra annorlunda.

Sista veckan har jag fått en hel del aha upplevelser, insikter och för första gången i mitt liv kunnat sätta ner foten, vänligt men bestämt och säga nu räcker det!
När ens förälder varit död i 30 år och man forftarande skyller sitt handlande och sina egna reaktioner på dem, då har man missat något i livet.
Dessutom skulle jag vilja ha ett snack med dom psykologer och terapeuther som skott sig på en patients bekostand i typ 20 år utan att göra någon som helst nytta. Mer än möjligen bejaka att man kan skylla saker på andra. Man behöver inte ta ansvar för det man säger och gör, det räcker med att vara ett offer.

Jag har aldrig haft någon större respekt eller förståelse för just den här yrkeskategorin då dom har ett väldigt märkligt vis att se på livet och på människors sätt att agera.
För att inte tala om vad dom faktiskt lyckas katalysera fram för idiotiska beteenden.

Visst åldern har sin inverkan och kanske finns det små inslag av demens som smyger sig på. Men det är inte hela sanningen.

När reaktionen över en trasig dammsugare slutar med att man skyller det hela på att man är uppvuxen i en dysfunktioneller kärlekslös familj, då har det gått ganska långt.
Att skylla sin reaktion på en mamma som varit död i dryga 30 år och som man inte har levt under samma tak som på drygt 60 år. Då har man inte lärt sig någon på vägen.
Inget annat än att man räddar sig själv genom att dra på sig en tjock mullig lurvig tät offerkofta.
Att sedan på det snabbt som en vessla vända på steken och kasta skiten i mitt knä blir liksom lite too much!
Nej jag måste inte accepera det. Jag måset inte ens repsektera det.
Kaske fick det mig att göra något jag funderat över mycket länge men valt att avstå pga många olika saker.

Vi får se om jag har förmågan att genomföra det.
Vad vill jag säga med det här då?

Jo det är enkelt.
Ta ingen skit oavsett vad den kommer ifrån.
Även om det är kött och blod.
Stå på dig, annars gör någon annan det!

Ha en fantastiskt fin vecka!

 

 

Gör en Saga!

Standard
​Nu vill jag slå ett slag för det mod och kurage Saga har visat.

I dag går vi vår väg när det hettar till, vi vänder våld ryggen, för vi vågar inte blanda oss i. Vi törs inte heller hjälpa människor vi inte känner.
Om någon ramlar ihop på gatan är det inte någon som spontant kastar sig fram.
Personen kan ju ha en dold agenda, eller vara full, eller påverkad av andra droger.

Vi Svenskar har blivit väldigt klena och rätt dåliga medmänniskor.
Och ditt och mitt blir starkare och starkare.
Därför vill jag slå ett slag för Sagas mod.

Hästtjejers mod. Om att ta en snyting och stå upp för de som är mindre.


April 2015. En 15-årig tjej skäller på och hotar två trettonåringar på en buss. Saga sitter en bit bak i bussen och ser att det är två hästtjejer hon känner och som hon hållit ridlektioner för några gånger. När de går av bussen säger Saga till den 15-åriga flickan, som hon också känner, att lämna dem ifred.

För detta får hon en knytnäve rakt i ansiktet. Av en annan jämngammal tjej, 15-åringens personliga torped ska det visa sig. I Sagas förra mobil som nu är trasig finns bilder på den spräckta läppen, blodet och blåmärkena.

Läs hela inlägget här hos Ponnymamman

Hästtjejers mod

Våga ingripa.
Gör en Saga!