Kategoriarkiv: Historiens vingslag

Diplomatpass

Standard

Visst är det ändå rätt spännande det här med arv.
Av någon anledning så är min arvslott det som handlar om papper, foton och div handlingar.
Det mesta har samlats här genom åren.
Och jag flyttar runt på det som det sig bör, utan att egentligen ha tiden eller förståndet att göra dom där djupdykningarna man borde.

Kanske för att en hel del är på ett språk jag inte bemästrar.
Vilket i sig är ganska korkat med tanke på arv.
I stället för att göra oss tvåspråkiga som alla andra var, så använde man det för att prata över våra huvuden.
Och jag har alltid varit en motvalskärring så jag läste annat i skolan.

Jaja, just nu i förkylningstider passar jag på att flyttar runt lite papper för gud vet vilken gång i ordningen.
En lite blå bok faller ur en plastficka och jag tänker ransoneringsbok.
Men nej inte alls.

Till min förvåning får jag upp ett gammalt diplomatpass.
Jo jag vet att det finns många filurer bakåt i släktträdet, men det här hade jag inte ens en aning om.

Inte är det purfärskt heller kan man säga.
Det är utfärdat 1922

I landet lagom får man inte ha en åsikt

Standard

I alla fall inte när det gäller det som händer runt knuten och egentligen runt allas knutar.
Du ska vara tyst och blunda. Inte tänka själv och inte heller uttrycka eventuella tankar i ord eller skrift.

Jag är visst rasist om tidningarna får bestämma. Och det får dom ju.
För allt dom skriver är faktabaserat och väl underbyggt.
Man döljer inte något alls.

Våra politiker står raka i ryggen och ser verkligheten utanför dörren.
Det  liv merparten av oss i Sverige lever.
Dom är väl insatta i den krassa vardagen som pågår långt ifrån deras egen skyddad vrå av livvakter och lyx.
Dom tar sig en svängom i Rosengård och alla andra kvarter som finns i Sverige.
Helt ärligt så ser dom allt som händer och säger att Sverige är ett tryggt land för alla.

Ironi mina vänner om ni inte redan fattat detta.

I söndags kväll hände något som fått stora delar av Sverige ett reagera.
Peter Springare skrev ett offentligt inlägg på sin Facebook sida vad som låg på hans bord.
Han är brottsutredare och har sitt säte i Örebro.
Så här skriver han.

Jag är så jävla trött. Det jag kommer att skriva här nedan, är inte politiskt korrekt. Men det skiter jag i. Det jag kommer att torgföra till er alla skattebetalare är förbjudet att torgföra för oss statligt anställda. Det renderar i utebliven karriär och utebliven individuell lön. Även fast det är sant. Jag skiter i allt detta, ska snart ändå gå i pension efter 47 år i denna verksamhet. Jag kommer nu och varje vecka framgent att redogöra i detalj för vad som sysselsätter Mig som utredare/förundersökningsledare på grova brottsroteln polisen i Örebro. Det kommer inte att harmoniera med BRÅ: s uppfattning eller andra vänstervridna kriminologers uppfattning i den allmänna debatten.
Våra pensionärer går på knäna, skolan är ett enda kaos, sjukvården är ett inferno, polisen har totalhavererat etc etc. Alla vet varför men ingen törs eller vill torgföra anledningen, p g a att Sverige alltid levt på myten om det präktiga ultimata samhället som har osynliga resurser för att vara i framkant när det gäller att vara det enda politiskt korrekta alternativet i en dysfunktionell värld som slår knut på sig själv, genom destruktivt beteende i olika religioners namn.

Nu kör vi; Detta har jag hanterat Måndag- fredag denna vecka: Våldtäkt, våldtäkt, grov våldtäkt, överfallsvåldtäkt, utpressning, utpressning, övergrepp i rättssak, olaga hot, våld mot polis, hot mot polis, narkotikabrott, grovt narkotikabrott, mordförsök, våldtäkt igen, utpressning igen och misshandel.

Misstänkta gärningsmän; Ali Mohamad, Mahmod , Mohammed, Mohammed Ali, igen , igen , igen Christoffer…va är det sant. Ja ett svenskt namn smög sig in i utkanten av ett narkotikabrott, Mohammed, Mahmod Ali, igen och igen.

Länder som representerar veckans alla brott: Irak , Irak, Turkiet , Syrien, Afganistan, Somalia, Somalia, Syrien igen, Somalia, okänt land, okänt land, Sverige. Hälften av de misstänkta kan vi inte veta säkert eftersom de inte har några giltiga papper. Vilket i sig oftast innebär att de ljuger om nationalitet och identitet.

Nu pratar vi bara Örebro kommun. Och dessa brott upptar vår utredningsförmåga till 100%.

Så här ser det ut och har sett ut de senaste 10-15 åren.
Återkommer nästa fredag med en redogörelse för den gångna veckan😱

Det bildas en grupp på Facebook som man döper till Stå upp för Peter Springare.
I skrivandets stund har gruppen 138 142 medlemmar.
Den växer lavinartat.
Stå upp för Peter Springare

Han startade stödgruppen: ”Det får inte bli rasisttjafs”

Peter är för övrigt anmäld för hets mot folkgrupp.
Jag frågar mig då, är kriminella en folkgrupp??
Ja tydligen i landet Sverige

Kan det tyda på att det finns ett uppdämt behov av att man i Sverige som Svensk och utlandsfödd Svensk har en stark åsikt och att man ser problem?
Det är många invandrare som finns i gruppen. Så nej det är inte Fascister, Rasister och Högerextremister som finns i gruppen.
Det är vanliga människor som tröttnat på buset och som faktiskt ser en röd tråd genom det här.
Är det en slump att BRÅ slutat uppdatera statistiken för grova våldsbrott där man även visar etnicitet?
Skulle inte tro det. Den sista statistiken som går att finna är från 2005.

Många är dom i media som ojar sig över denna nya, lavinartat växande grupp.
Dom kallar oss Fascister, Rasister och Högerextremister.
Och jag förstår det. För det här är inte något man vill ha i sociala medier.
Det här ska vi inte prata om. Det här ska vi inte se.
Vi ska vara snälla och göra som Lövén som snopet säger att nej det här kan han inte förstå eller se. Det är bara BS.
Det är inte sant.

Som vanligt lever våra politiker i en egen bubbla där man bara driver politik för att sko sig själv.
Utanförskap i alla dess former skiter man i.
Att alla människor som man öppnat dörrarna för inte kan tas om hand, det skiter man i.
Att det sker dödsskjutningar helt oprovocerat. Att gäng krigar om vem som ska regera om droghandeln på stadens gator, att bilar och byggnader brinner upp, att polis och räddningstjänst inte kan göra sitt arbete för att dom blir hotade och misshandlade, det är bara en illusion Svenska folket lever i. Som alla människor i dessa yrkesroller lever i.
För egentligen händer inte det här på riktigt.
Allt är bara en illusion.

Trots att man bevisligen har över 100 000 personer som inte delar den åsikten så lever alla dessa människor i en illusion. En mass psykos kanske?
Vi kan också beakta att många pga yrke inte törs gå med i gruppen. För man är rädd för att förlora jobbet.

Visst finns det krafter i det här som är osunda. Visst finns det personer som glider på vågen. Men merparten är faktiskt, tro det eller ej, vanliga människor som vill samma sak.
Att få en trygg tillvaro där man kan leva och verka och umgås.
Där barnen tryggt kan växa upp och få vara barn.

Jag säger som Springare!
JAG BLIR SÅ JÄVLA TRÖTT!
Trött på att allt ska mörkläggas och tystas ner.
Trött på att alla människor är livrädda för att bli kallade rasister
Trött på att människor inte vågar stå för att vi har en förbannat instabil situation i landet.
Trött på att Svenskar är så himla fega och inte vågar säga NEJ.
HIT MEN INTE LÄNGRE!

Vilket annat land låter det här hända?
Det här är så mycket sverige som det bara kan bli.

Vad gjorde vi under andra världskriget?
Jo vi blundade eller tittade åt andra hållet.
För vi ville inte bli inblandade i kriget. Vi skulle vara neutrala som vanligt.
Men är det att vara neutral att låta tågen passera genom landet?
Att deportera Judar till Tyskland?
Knappast!

Tack för ordet.
Nu har jag stuckit ut hakan för det krävs en förändring.
Jag har inte lösningen på problemet.
Men det finns många vettiga åsikter som säkert skulle kunna leda till konstruktiva handlingsplaner.
Rom byggdes inte på en dag.
MEN! För att ens bygga Rom krävdes en jävla massa folk och en konstruktiv plan.

 

 

När en enkel resa går över styr

Standard

I dag har jag tillbringat dagen på Eklunda Stuteri där Eklunda Open gick av stapeln.
Ett otroligt välordnat arrangemang som du kan läsa mer om här Eklunda Stuteri

Jag har ridit sedan jag var 8 år till min mors förskräckelse. Jag tror inte att hon en enda gång var och tittade.
Oktober 1990 köpte jag min första häst.

Jag läste inte startlistorna innan jag åkte, för det kom annat emellan.
När allt drog igång var inte alla hästar på plats så jag gick ut och försökte få en överblick och se vilka man kunde få in tidigare.
Och mitt på gårdsplan möter jag en gammal vän.
Camilla har jag känt sedan jag var 14 år då hon var tillsammans med min kusin.
Hon blev snabbt som en storasyster och drog nog runt på mig en hel del. Och vår vänskap har varit solid.
Nu är det många år sedan vi täffades men vi har haft sporadisk kontakt.
Så mötet gjorde min dag.
Givetvis kom det upp en kokande gryta av minnen.
Ett av dessa har jag skrattat åt många gånger. Och gör så än i dag.

Camilla utbildade sig till Agreonom och gjord sin praktik på en gård i Skåne om jag minns rätt. När hon var i skåne köpte hon sin första häst Imra som hittade längre upp i landet.
Att det skulle bli starten på en lysande avelskarriär var det nog ingen av oss som tänkte på då.
Jag skulle få följa med Camilla och träffa Imra för första gången efter att hon kommit hem från Skåne. Imra var vid det laget uppstallad i Vallentuna.
Efter skulle vi äta middag hos min moster.
Vi begav oss till Stockholm södra, köpte biljetter till tåget och gick ut på perrongen.
Vi hade inte setts på ett tag och stod och pratade om allt som hänt sedan sist.
Sen började vi undra var tåget var och vips börjar tåget på perrongen bakom att rulla.
Vårat tåg! Vi sprang och var nära att försöka hoppa på i farten men sansade oss.

Vad göra nu? Vi kollade upp när nästa tåg skulle gå. Gav oss sedan iväg till tunnelbanan, köpte biljett och åkte till T-Centralen för att handla en present till moster. Tror att vi köpte en fruktkorg och lite choklad.
Sen ska vi ta tunnelbanan tillbaka.
Då blir jag stoppad i spärren och killen säger att biljetten är ogiltig.
Både jag och Camilla frågade hur det ens är möjligt. Vi köpte den ju för mindre än en timme sedan.
Killen svarar att det är fel datum på den. VA?? Vaddå fel datum?
Jo den är stämplad i morgon!
VA VA VA?  I morgon, men det har ju inte varit, det är ju fel!
Jag lovar, vi stod och argumenterade med spärrvakten i säkert 10 minuter innan han insåg orimligheten och släppte igenom oss.

Vi kommer tillbaka till Stockholm Södra och samma sak uppstår även där.
SUCK liksom!
När vi kommer upp på perrongen så tittar vi NOGA var just vårat tåg går.
Vi tom dubbelkollar.
Tåget står innen på perrongen och lagom när vi kliver upp på rätt perrong så börjar det att rulla. Vi fick panik, klockan var ju inte dags än.
Vi lägger benen på ryggen och springer allt vi har och hoppar på i farten.
Kliver in i vagnen med andan i halsen och dimper ner på varisitt säte.

Så tittar vi oss omkring. Vi är helt ensamma. Det är verkligen bara jag och Camilla på tåget. Och det rullar inte iväg i tänkt riktning utan rakt ut på bangården.

MEN HALLÅ! VAD ÄR DET SOM HÄNDER?
Tåget stannar och vi känner oss helt förvirrade och lätt stressade.
Då kliver det på en konduktör, han stirrar på oss med frågande blick.
Sen säger han att man måste vänta med att kliva på tåget tills det står på perrongen.
Så här kan ni inte göra!

SÅ HÄR? Men vi klev på när det stod på perrongen. Det var väl inte vårt fel att tåget gick tidigare eller?
Han stirrar på oss som om vi kom från en annan planet.
Att tåget lämnat perrongen berodde på att man skulle koppla på lite fler vagnar innan avgång upplyste han oss om.
Snäll som han var lät han oss sitta kvar. Eller snäll? Han insåg nog att det var förenat med livsfara att släppta ut oss på bangården för en stilla promenad tillbaka till perrongen för att invänta tåget.

Vi kom ut till hästen lagom när mörkret fallit. Men vad gjorde det?
Vi kom givetvis något sent till middagen men moster fick sig ett gott skratt.

Tänk vad en enkel resa kan bli något man sent skall glömma.
Återigen skrattar jag gott åt minnet.
Vilket år det var är jag inte helt säker på men gissningsvis 1979-80

Många år senar har jag fortfarande kvar en fin vän som jag värderar högt.

 

 

 

Första Maj

Standard

Arbetarrörelsens högtid som firats sedan 1890

Den står för så mycket i Svensk och utländsk arbetarhistoria.
Jag skulle kunna skriva massor om det här men väljer att nöja mig med att lämna historiens vingslag att berätta mer om för någon annan.

En liten anekdot får det ändå bli

1 Maj 1958 prydde Gunnar Lundbergs Socialdemokraternas nål
Bilden är inte toppenbra men vad gör det. 13100760_10154076530173815_3313340041937337184_n

Här finner du en film från Arbetarrörelsens arkiv som kommenteras av honom.
Det finns en del i arkiven och han har även lämnat lite böcker efter sig.
Jag hade aldrig förmånen att lära känna honom då han dog 1943
Filmarkivet Arbetande demokrati 1939

Första Maj är även förknippat med en otroligt fin man som funnits i mitt liv sedan 1983
Jag är otroligt tacksam för att du har funnits där för mig.
För att jag fått förmånen att lära känna dig och dela många fina stunder med dig.
För att du tog mina barn till dig och älskade dom som dom vore dina barnbarn på riktigt.
Du har genom din existens i mitt liv gjort mig till en bättre människa.
Grattis på födelsedagen så här i den sena timmen.
Du är så saknad ❤

img108