Månadsarkiv: februari 2016

Rörelsefrihet, en rättighet?

Standard

Dom flesta av oss tar just rörelsefrihet föregivet.
Man kan gå dit man vill, när man vill. Man kan röra sig fritt i skog och mark.
Plocka bär och svamp, promenera i det vackra vädret osv.

Även jag har tagit detta ganska mycket föregivet.
Trots att jag är uppväxt med en pappa som var polioskadad och därmed väldigt rörelseinskränkt.
Har senaste åren tänkt otroligt mycket på hur han klarade av att röra sig som han gjorde.
Han hade bandage, eller i dag kallar man det ortoser, från höfterna ner till fotsulorna.
Det var det som bar upp honom.
Utan dessa var han helt förlamad.
Har många gånger undrat om det inte gjorde ont? Struntade han i smärtan? Eller hur kändes det att leva med dessa enorma extra ben?

Själv har jag kunnat röra mig ganska fritt under större delen av mitt liv. Har iof haft hästar och ridit mycket och därmed tagit mig ut i skog och mark på ett sätt som man normalt inte gör. Jag vet också att jag många gånger var tacksam för att jag fick den hjälpen att röra mig i skogen, som hästarna innebar.
Det skapar en frihetskänsla som man måste ha upplev för att kunna förstå.
Jag älskar det. Och jag saknar det!

I dag är jag klart begränsad av min kropp. Den säger stopp och skriker rakt ut. Jag trotsar den för att jag vill ha några timmar i naturen. För att jag har ett mission med kameran.
För att jag vill kunna fånga det den där stunden, den där sekunden.

Men jag får också betala stort för det. Värken kommer som ett brev på posten. Eller är det mejl i mejlboxen som gäller nu 😉

Men jag måste också röra mig för att bibehålla muskler och funktion. Så det blir lite mom 22 här.
En dröm är att kunna köpa en Zoom!
Det skulle göra mängder. Delvis kan jag ta mig fram i terräng och faktiskt ge mig ut i skogen och leta svamp och bär igen. Jag kan scanna hela naturreservatet i stället för en liten del i taget.
Jag behöver inte gå transportsträckorna utan kan lugnt och tryggt ta mig fram med hjälp av denna.
Det skulle ge mig het nya möjligheter och helt nya ben!
Men dom är dyra som tusan. Vilket är förståeligt då det inte är något halvdant hopslängt utan väl genomtänkt. Utvecklat för funktion och väder och vind!

Har du aldrig hört talas om Zoom?
Då bara måste du in här och titta, läsa och njuta!
Även du som inte har ett funktionshinder kan ha glädje av denna maskin!

Zoomability Sverige en upplevelse jag bara kan drömma om.
Men hoppet är det sista som överger människan.

Bilden är lånad av Zoomability.com vars länk du hittar här ovanför!
Glöm inte att besöka deras hemsida och lär dig mer!

zoom_side8

 

Annonser

Uppföljning om Orsa Kommun

Standard

Och deras sätt att hantera permobil garage.

Orsa kommun lutar sig mot en dom från Kammarrätten där kommunen vann. Skillnaden är att den permobilen var en enklare modell och förvarades i Varberg. Så med hänvisning till det förhållandevis milda klimatet avslog kammarrätten överklagan.

Läs mitt förra inlägg här; Permobil Orsa Kommun

Nu har Dala-Demokraten skrivit om fallet och kommunen erkänner att man driver detta för att få en prejudicerande dom.

Läs mer om Elaine och processen med permobilen.
Nu riskerar hon att bli av med den pga kommunens slarv.
Elaine riskerar att bli av med permobilen

Jag hoppas det här går fort att få denna dom så dumheterna får ett slut.

Det är våra skattepengar dom förskingrar.
Det här måste få ett slut!

 

Ny dag nya utmaningar, eller?

Standard

Bara Lundabergs vanliga tur?

Sen många många år bakåt i tiden, övre tonåren tror jag, brukar jag hänvisa till just detta.
Lundabergs vanliga tur.
Jag har givetvis i alla år också fått höra hur pessimistisk jag är, att jag attraherar det negativa genom negativa tankar. Att jag bejakar livets elände. Osv Osv Osv
Jag brukar bara skratta och säga, om du hänger med mig tillräckligt länge så kommer du förstå.
Och så är det. Verkligen fullt och fast. Det har inte slagit fel en enda gång.

Ja vad har hänt sedan sist då?
Jo jag tog mitt fina Logitech tangentbord med tillhörande mus och for till Elgiganten.
Givetvis utan kvitto eftersom katten ätit upp det. Men vad gör det om hundra år.
Med lite service och välvilja hos personalen så hittade vi detta i deras dator, då jag var hyfsat säker på vilket datum jag köpte det.
Dom testkörde även eländet och jag fick byta till likvärdig produkt.

In i butiken där jag lyckas haffa en säljare. Förklarar problemet och han fattar noll. Precis som tidigare kollega rekommenderar han mig det jag precis lämnat tillbaka.
Efter mycket diskussioner känner jag mig lagom Wild and crayzy och tar ett nytt lika dant. Väljer nogsamt ut ett paket lite längre in på hyllan.
Säljaren skrattar och säger ” vågar du göra så där? Tänk om du fick just måndags exet nu igen?”

För hur stor är sannolikheten. Att dom i ett paket med tangentbord och mus, lyckats paketera ner två defekta produkter? Det hände i alla fall sist.

Hör och häpna! Det fungerar precis så bra som jag hade velat att det första skulle göra!
Musen funkar utan att jag behöver lyfta den för att lyckas flytta pekaren 2 cm.
Och inte en enda tangent på tangentbordet är trög!! Så nu håller vi i hatten och hoppas på tur.

Förhoppningsvis har jag nu äntligen fått rätt instruktioner för att datorn INTE ska starta mitt i natten något mer. Jag återkommer med resultatet när den inte har startat alls på minst 4 nätter.

Jag har lyckats sätta koppel på e-post klienten så jag kan börja plocka ut nödvändig och väl sparade information ur den i alla fall. Det blir ett evinnerligt plockande och grejande med så mycket sparat men det får väl ta tid. Så länge jag inte använder den som mer än läsare tycks det nu äntligen funka.
Men jag har ett grisjobb framför mig kan jag berätta.

Ja jo, sen en sån där kul grej till.
För ett par år sedan köpte jag mig en kaffemaskin av märket Krups. Mycket nöjd och glad var jag som äntligen kunde få ordentlig kaffe i alla dess former.
Det tog ett par månader så gick mjölkskummaren sönder.
Reklamerar denna och får en ny att sätta dig. Fungerade igen.
Sen började det läcka lite vatten här och där. Inte så värst mycket men ja, lite i alla fall. Lite irriterande.
Jag hade inte betalat fullpris utan köpt den på rea tack och lov.
Så, efter drygt ett år så går espresso handtaget av. Pang, krasch bom!

Det var droppen liksom.
Jag kontaktar inte butiken för vad ska dom göra? Jag tar kontakt med generalagenten direkt. Får hem en retursedel efter mycket tjafs och skickar iväg den.
Sen blir det tyst.
Efter några veckor får jag fatt i dem och undrar hur det går. Då har dom krediterat butiken för maskinen utan att meddela mig eller butiken.
HEJA!
Får tag i butiken som i sin tur lyckas spåra krediteringen efter några turer.

Jag får ett tillgodokvitto. Dock finns inga likvärdiga produkter att köpa för den summan utan jag måste i så fall lägga till flera tusen kronor.
Tillgodokvittot är dessutom knutet till en speciell butik trots att det är en kedja.

Jag ska alltid krångla till saker så jag flyttar till en annan stad. Lyckas förhandla med första butiken att jag ska kunna använda tillgodot i den nya staden och att dom sen ska göra upp sinsemellan.

Här har dom lite saker jag behöver. En packning till min assistent. En vispskål till densamma. Jag hittar en mjölkskummare från Melitta som gör både varmt och kallt skum och köper mig en ny lite lyxigare kaffebryggare som även mal bönor.
Får betala en liten slant emellan men inga stora pengar alls.
Dock kan jag inte få kvitto eftersom det ska skickas pengar mellan två butiker typ. Det kommer på posten.

Eller inte. Jag hinner i alla fall gå tillbaka med kaffebryggaren som inte funkar som den ska. Vem är förvånad egentligen?
Jag blir rätt trött och medan dom försöker komma på hur dom ska lösa det i datorn så går jag en lov i butiken. Får tillslut ett tillgodo på kaffebryggaren tillsvidare…

Har så hittat en annan grej som jag övervägar att köpa men inte kan bestämma mig. Åker hem och funderar. Dagen efter ringer jag och säger att jag vill ha denna.
Åker dit och gör upp affären.

Jag ska få kvitto i samband med leverans.
Detta glöms dock bort.
Och så går den fina lilla mjölkskummaren sönder… eller ja, jag vill ha mjölkskum till latte och inte bara varm mjölk. Det fixar jag snabbt i micron eller på spisen liksom.

Så jag åker iväg och lämnar in denna och får en ny.
I går ringer telefonen. Butiken säger att jag inte har betalt.
Hmm vänta lite nu… ni har krånglat till allt det här på en helt ny och egen nivå. Du får gå tillbaka i ditt system och leta. Jag har betalt allt och kan bevisa det.
Du får nu nöjet att leta i ditt system…

För dig som överväga att köpa en produkt för dyra pengar från Krups.
Gör inte det. Dom har ingen vidare service i Sverige alls. Dessutom har dom en lite annorlunda affärsmodell.
Jag köpte min första bryggare för kanske 20 år sedan. En ganska enkel termosbryggare.
Dock gick glaset i termosen sönder efter en tid. Det imploderade. Jaja tänkte jag, hur svårt kan det vara. Jag köper väl ett nytt. MEN det kan man inte göra. Man får då köpa en helt ny termos. Och den är DYRARE än att köpa en helt ny bryggare.
Så det blev en Philips i stället.
Tills jag ramlade över den här kaffemaskinen. Det visade sig att några vänner till mig hade samma modell och en annan en modell äldre. Båda läckte vatten och gick inte att laga. Och dyra var dom också.
Så håll er till mer stabila märken där man fortfarande försöker producera kvalitet och inte bara lura kunderna.

När allt som kan krångla verkligen gör det!

Det kommer mera!

 

En dag när jag borde stannat i sängen!

Standard

Vissa dagar ska man bara inte kliva upp.

Dock hade jag lite på agendan så när katten tjatat på mig en haltimme så gav jag vika.
Upp, knäppte på kaffebryggaren, kollade av mejlen, läste lite pm och sms.
Åt frukost i lugn och ro.

Katten gick ut på balkongen och jag klev in i duschen. I dag hade hyresvärden bokat tid för att komma och titta och prata ev mögelangrepp i badrummet.

Efter duschen går den vanliga ritualen att dyka ner i en burk hudlotion för att jag inte ska spricka sönder helt och fullt.
Borstar tänderna och hugger tag i deon.
Tittar förbyllat på den och undrar vad som är fel. Det är väldigt dålig skjuss i den.

Ja, hmm, just det…NÅGON…har ställt alla flaskor på en hylla i badrumskåpet, bara för att hyllorna inte går att flytta.
Så deon visade sig vara hårspray. Det är ju dumt att titta på flaskan innan man använder den. Lika intelligent som att lägga Idominsalva på tandborsten typ.
Gör om och gör rätt.

Hade lite att grejan med rent allmänt innan borväden kom med någon chef för att kolla mögel. Kan säga att när dom kom blev jag bara mer och mer irriterad.
Attityden gick ut på att jag inte kan veta om det är mögel.
NÄ det är därför ni är här i dag!
Det kan lika väl vara heksasot? Hmm jo eller inte. Efter att snabbt läst på om detta så kan jag säga att det inte alls kan vara det.
Så i morgon ska jag ha tag i kommunen för jag ska ha ett eget provtagninskit som ska skickas in.
Sen kan dom sätta hit en partikelmätare och kolla.
Det som är väsentligt är att jag blir dålig av luften i lägenheten. Oasvsett vad det beror på.
Han hade några andra kommentarer om sådant jag frågade om och var rätt irriterande på gränsen till arrogant.

Sen var det dags att ta tag i det här med dator och mejl.
Hallelulja, eller inte.

Givetvis inte. Den nya  e-post klienten kraschar med typ 1 minuts mellanrum. Behöver jag säga att man inte hinner utföra mycket på en minut?!

Inser att den dessutom tuggat i sig alla mejl på webbservern och raderat dem där?! Hur är det ens möjligt. Jag har använt e post klienter sedan jag började anvädna dator och det har aldrig hänt förut. Men vips! Närmare 900 mejl är puts väck från servern och ligger i min dator, helt jävla obrukbara!! Och klinenten kraschar.

Raderar snabbt alla e-post konton så den INTE kan tanka hem ett enda mejl till.
Nu gäller det att hitta en genväg där jag kan få ut skiten ur programmet,vilket i sig inte är en speciellt svår uppgift i sig. Det som är svårt är att hitta ett program som kan läsa filen.
Så jag kan få alla bifogade filer och viktiga mejl.

Ja jag ska sammanställa det mesta som är vikgit. Men återigen har vi ett litet problem.
Jag har alltid använt mig av Microsoft Office. Ett numera, stabilt och väl fungerade paket.
Dock kostar det skjortan och halvabyxbenet.

Så jag gav mig på open office. Suckar tungt. Det är säkert finfint men det lider av barnsjukdommar som Word hade för typ 15 år sedan. Det är galet instabilt och kraschar om du försöker dig på att göra något mer än att skriva vanlig text och spara.

Jag tycker det är uselt att man inte kan köpa licenser för hemmabruk hos Microsoft till en vettig peng.

Sen var det ytterligare en sak när jag ändå är i farten.
Det här med Win 10.
Microsoft igen. Har jag tålamod…nope inte längre.

Datorn startar varje natt, allt mellan kl 00.30 och 03.00 och följer inte några direkta mönster. Jag har letat info överallt, fått massa tisp och goda råd från användare på Microsofts forum. Vad jag än gör så hjälper det inte ett dugg. Och nej, det finns inga aktiva wake timers i datorn. Det är heller inte musen som startar upp den.
Jag har rotat i energischeman, i moderkort och nätverkskort.
Och jag hittar inte orsaken till det som sker.
Det finns heller inte någon logg som säger vad som väckt den.
En teori är att det är hackare utifrån som väcker upp den. Frågan är bara vad Win 10 i så fall har för bugg i sytstemet. Och NEJ jag har inte varit i Bios och rotat än.
Men är på väg dit.

Nu har jag provat ytterligare en inställning och den har inte gått igång än så länge.
Vi får se om min sjuka teori stämmer.
I så fall ska Elgiganten få sig en reklamation!

Nu ska jag kliva upp ur sägen och kolla varför katta för ett sådant fasligt liv.

På återseende gott folk!

20151221_020225

Inlägg av Arga Klara

Standard

Sjukersättning är omöjligt

Den första tanken som ploppade upp i mitt huvud i morse när jag vaknade handlade om pengar. Jag kände mig verkligen sur och irriterad över att samhället har medvetet försatt människor som får sjukersättning i en sits där de inte har en chans att köpa mediciner och behandling, och där en hobby eller att ens ta en fika på stan med en bekant är helt uteslutet. När man blir sjukpensionär så har man redan varit sjukskriven i många år.

Eftersom det är så otroligt svårt att få sjukersättning (det som folk i allmänhet kallar att vara sjukpensionär) så har så gott som alla varit helt eller delvis borta från arbetsmarknaden under en lång tid innan man får sin sjukersättning, och man har en SGI som antingen är noll, eller väldigt, väldigt låg. Sjukersättning beräknas på den inkomst man har haft de senaste åren, och det är precis där vi blir helt jävla överkörda.

HÄR FINNER DU HELA KLARAS INLÄGG OCH HELA HENNES BLOGG!

Sjukersättning är omöjligt

Vi är många som har sjukersättning på hel eller deltid.
Om någon ens tror att det är en dans på rosor så kan jag sätt stopp för er tro nu.
Man lever definitivt under existensminimum.
Man har inte rättigheter att ha en aktiv fritid och är alltid under lupp.
För jag kanske kan ha lurat systemet.
Vem vid sina sunda vätskor vill leva på det här viset??
INGEN är svaret.
Tack Arga Klara för ett välskrivet inlägg, som alla människor borde läsa.

 

When the past strikes back

Standard

Ibland undrar jag hur saker och kan bli som dom blir.
Och varför vissa människor mer eller mindre åker räkmacka genom livet och andra ska slåss med näbbar och klor för att hitta en bas för att överleva.

Jag är absolut inte den som åkt räckmacka genom livet. Far away from that.

Men jag har valt att försöka utveckalas, lära mig av histiorien och lära mig av det som sker. Att ta konsekvenserna av mitt handlande och inte skuldbelägga någon annan för mina val.

Självklart har även jag saker jag gjort som jag inte är stolt över. Som jag skulle önska att man gjort annorlunda. Samtidigt hadet jag då inte kunskapen, självinsikten och erfarenheten som jag hade behövt för att göra annorlunda.

Sista veckan har jag fått en hel del aha upplevelser, insikter och för första gången i mitt liv kunnat sätta ner foten, vänligt men bestämt och säga nu räcker det!
När ens förälder varit död i 30 år och man forftarande skyller sitt handlande och sina egna reaktioner på dem, då har man missat något i livet.
Dessutom skulle jag vilja ha ett snack med dom psykologer och terapeuther som skott sig på en patients bekostand i typ 20 år utan att göra någon som helst nytta. Mer än möjligen bejaka att man kan skylla saker på andra. Man behöver inte ta ansvar för det man säger och gör, det räcker med att vara ett offer.

Jag har aldrig haft någon större respekt eller förståelse för just den här yrkeskategorin då dom har ett väldigt märkligt vis att se på livet och på människors sätt att agera.
För att inte tala om vad dom faktiskt lyckas katalysera fram för idiotiska beteenden.

Visst åldern har sin inverkan och kanske finns det små inslag av demens som smyger sig på. Men det är inte hela sanningen.

När reaktionen över en trasig dammsugare slutar med att man skyller det hela på att man är uppvuxen i en dysfunktioneller kärlekslös familj, då har det gått ganska långt.
Att skylla sin reaktion på en mamma som varit död i dryga 30 år och som man inte har levt under samma tak som på drygt 60 år. Då har man inte lärt sig någon på vägen.
Inget annat än att man räddar sig själv genom att dra på sig en tjock mullig lurvig tät offerkofta.
Att sedan på det snabbt som en vessla vända på steken och kasta skiten i mitt knä blir liksom lite too much!
Nej jag måste inte accepera det. Jag måset inte ens repsektera det.
Kaske fick det mig att göra något jag funderat över mycket länge men valt att avstå pga många olika saker.

Vi får se om jag har förmågan att genomföra det.
Vad vill jag säga med det här då?

Jo det är enkelt.
Ta ingen skit oavsett vad den kommer ifrån.
Även om det är kött och blod.
Stå på dig, annars gör någon annan det!

Ha en fantastiskt fin vecka!