Kan vara så groteskt plågsamt
I dag var jag hos sjukgymnasten jag träffade i samband med min diagnostisering 2005.
Har inte träffat henne sedan våren 2006 och jag måste säga att hon chokade mig lite när hon faktiskt kände igen mig.
Det hade jag inte ens trott med tanke på hur många patienter hon faktiskt processar.
En otroligt duktig, klarsynt och väldigt smart kvinna.
Jag gillar vårdpersonal som har funktion för ögonen.
Som förstår hur jag tänker och vad jag vill uppnå. Som ser lösningar och inte problem.
Jag upplever ofta att jag träffar vårdpersonal som antingen misstror mig, eller så anser dom att jag har passerat bäst före datum för att lägga pengar på och att jag inte har behov av en fungerande kropp.
De gör mig irriterad, ja tom ARG.
Nu har jag iof kommit ganska långt i min process så jag kan välja bort den vårdpersonalen när jag stöter på den.
Det gillar jag. Jag dissar dom som dom dissar mig. Och följden har blivit att jag träffat ”rätt” folk.
I dag var det möte nr 3 av 5 på smärtrehab.
Syftet var väl kort och gott att bedöma status av skitkroppen och hur allt förhöll sig med smärtstillande åtgärder och framtida muskelbyggande. Utan muskler kan man inte klara sig kort och gott.
Så vi har bänt, klämt, böjt, mätt, pressat, vridit och testat lite uthållighet.
Det tog si sådär 2 timmar.
Kroppen tar stryk, det gör ont som satan just nu.
Domningar i större delar av kroppen och ett migränanfall avhjälpt med tidig insats av mediciner.
Jag har redan däckat i sängen för jag orkar inte längre sitta upp.
Jag hoppas jag klarar av att komma upp på ren envishet i morgon bitti, för kl 8 vankas det ny botox.
Tänk att överläkaren på Neurologen i Karlstad vägrade träffa mig för en bedöming av botox.
Han meddelade sonika via brev att jag inte hade migrän så något sådant var uteslutet.
Prisa skatteåterbäringen? Jag bytte stad, kommun och landsting.
Och vips så blev det utredning och jag blev godkänd för test.
Det har gett mig ett helt nytt liv. Hjärnan fungerar för det mesta som den ska.
Jag kan tänka och hålla en röd tråd. När jag inte har migrän eller migränkänning har jag INGEN huvudvärk alls.
Men facit i handen och ett varmt tack till Neurologen på USÖ har jag lust att ringa översittaren på Centarlsjukhuset i Karlstad och tala om för honom att han hade fel fel fel.
Å andra sidan är det väl inte det enda fel dom begått i det Landstinget.
Det är även deras fel att jag är låghalt. Och saknar kraft i höger ben.
Men jag har ju passerat bäst före datum för Värmlands Läns Landstings budget.
Jag kommer aldrig aceptera att man fnyser, vänder mig ryggen eller vägrar diskutera mina möjligheter till funktion.
Vilket säker hinner reta gallfebern på ett antla personer till inom vårdsektorn.
För jag tänker inte lägga näsan i vädret på väldigt länge.
Fåglarna kvittrar, solen vämer upp eftermiddagarna och jag jobbar mig vidare genom mina tankar och projekt.
One up on a tim….
Just another day 