Ocensurerat – och kanske cyniskt

Standard

Hur många gånger har jag inte tänkt så här. Känts så här och gjort det.
Förr brann jag inte i det tysta utan gjorde det öppet. Oavsett vad folk tyckte och tänkte. I dag är det mycket som åker i papperskorgen och som stryker med under delete knappen.
Cynisk eller inte. Jag skulle nog kalla det realistiskt.
Kasta bort alla offerkoftor och försök se möjligheter i stället för hinder!

Inte bara sjuk

Här kommer något direkt ifrån mitt hjärta/hjärna, helt ocensurerat.

Vet ni att jag nästan bara kommer mig för att titta in på bloggen när jag är arg eller upprörd över något. Oftast ångrar jag mig och lägger det jag skrivet som utkast för att senare flytta det till papperskorgen. Är det riktigt illa så måste jag tömma papperskorgen för att det inte ska ligga kvar och jag av misstag råkar publicera det. Samma sak gäller min mejl, är jag förbannad på någon brukar jag skriva mejl som jag aldrig skickar. Det hamnar i utkast för senare radering. Därför det inte blir så mycket skrivet nu för tiden 😉 Så funkar jag.

Det händer nästan aldrig att jag skriver något i affekt längre och jag använder heller inte det som ett vapen, som att det jag sedan säger/skriver är mer riktigt eller rätt för att jag hunnit ta mig en funderare. Då låter jag…

View original post 842 fler ord

Annonser

2 responses »

  1. Jo men visst, Kulla-Gulla! Många gånger är det bäst att hålla tand för tunga, kort sagt: att hålla käften.

    Jfr talesättet: ”Tyst, min mun, så får du socker.”

    Ett gott råd jag nästan aldrig har följt.

    Kanske därför som jag inte lider av överviktsproblematik? 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s